1 dag kvar...

I morgon kommer Sara hem  igen! Känns skönt att hon äntligen kommer. Man är ju lite konstig, men jag tycker det har känts lite jobbigt att hon har varit på samma ställe som det för 4 år sedan var en av historiens värsta katastrofområde. Känns i alla fall skönt att det inte har hänt dem något  under dessa två veckor som de har varit där.

Här hemma i gamla Svedala har jag hunnit avverka ännu en födelsedag. Den var mycket trevlig!
I goda vänners lag avnjöt vi smörgåstårta, och lite senare åt vi också vanlig tårta och drack kaffe.
Sedan avslutade vi kalaset med att titta på Let´s dance. Tycker det är ett kul program. Betyder det att man börjar bli tant. eller???

I dag har jag för övrigt bara slappat och tagit det lugnt. I kväll har jag åkt till Stockholm för att lämna av Saras små älsklingar, så att de är på plats när de beträder svensk mark igen.
Just nu ligger de och sover som små grisar. Vi längtar efter Sara allihop nu....
De har trivts bra i Småland också, men hemma är ju alltid hemma. Det märks att de verkligen är "hemma" nu....

Nu ska vi gå och sussa....sista natten med gullisarna.

Må så gott!

Svar till Johan:
Vad gör man inte för sin älskade kusin??
Dessutom har ju Bella varit min, fast hon har ju hela tiden bott hos Sara,
och två hundar till gör ju ingen större skillnad, när man bor som vi gör.
OCH....vi kanske också vill åka på semester nån gång... ;-))
Det finns ALLTID en baktanke, vet du....hehehe. Skämt åsido, man måste hjälpa varandra!!
Må gott!