Hade en blandras hund som hette Lukas.Han var Dobermann,Schäfer och Karelsk Björnhund.Oftast när det gäller en djurägare så ligger dens djur väldigt varmt om hjärtat.Med Lukas var det inget undantag.Dom flesta i kvarteret tyckte om honom.Han var speciell på det viset att han rymde aldrig.Även om grinden stod öppen så rymde han inte.HAn gick ut ochså gick han till fram sidan eller bara ner för gatan och senn tillbaka.Men inte mer.Men med åren så blev Lukas bara sämmre.Han fick ont i leder,höfter och blev bara stel.Senn blev han både blind och döv och till slut slutade han att äta och dricka.Jag hade aldrig kunnat föreställa mig ett liv utan honom.Men dom sista månaderna blev det bara tydligare att det började bli dags.R.I.P Lukas 7/8 1991-5/6 2007
